Möte om järnvägen, Torget och Gamla hamnen onsdagen den 3 juni 2009

Skeldervikens Byalag hade bjudit in representanter från Banverket, Ängelholms kommun samt innevånarna i Skälderviken, Pomona och Luntertun till ett möte om järnvägen, Torget och Gamla hamnen.

Tid:  Onsdagen den 3 juni 2009, kl. 19.00

Plats:  Barkåkra församlingshem, Skälderviken

Mötesledare: Lars Flodmark, Skeldervikens Byalag

Banverket:  Anders Kjellsson (Banverkets projektledare för utbyggnaden genom Skälderviken)

Ängelhoms Kommun representerades av bl.a.:   

Maria Birgander (parkförvaltningen)  Sverker Tingdahl (stadsarkitekt)  Anna Thott (arkitekt, konsult)  Tommy Wiberg (gatukontoret)

Mötet var välbesökt och drygt 80 personer från Skälderviken, Pomona och Luntertun deltog.

1) Mötesledaren önskade alla närvarande välkomna till mötet.

2) Järnvägen.    

Anders Kjellson (AK) från Banverket (BV) informerade, bl.a. med hjälp av bilder, om hur arbetet fortskrider och vad som kommer att göras. Följande kan noteras:

2.1. Planteringar.

• – Plantering är föreslagit här och var från hamnen och fram till Lingvallen.
• – Planteringarna skall ha samma karaktär som den gamla och man har inte tänkt att plantera in några nya växtarter.
• – Gång- och cykelstråk är planerat uppe på gamla banvallen från viadukten vid Johns Udde och fram till Lingvallen.

Här påpekades från Byalaget att man önskade en trappa i sluttningen vid Lingvallen för att det här ej skall  bildas  en genväg, samt att stråket vid anslutningen till viadukten gör en sväng österut.

BV lovade ”att ta detta till sig”.

• – En mötesdeltagare påpekade att den gamla banvallen är naturmark och att det finns bestämmelser och regler för vad man inte får göra där. BV bör således gå fram med en viss varsamhet.
• – BV gör ej något med växtligheten från Lägervägen/stationsområdet och söderöver.

2.2. Bullerplank

• – Bullerplank är föreslagit från början av Lägervägen och fram till Lingvallen.

Höjd 1,5-2,5 m över rälsens överkant.

• – Stödmuren från Lägervägens början och söderut, skall flyttas något litet närmare spåren för att ge möjlighet till bredare gång- och cykelväg än idag. Här är det inte tänkt att bygga något plank då man får en fullgod bullerdämpning dels genom att järnvägen kommer att gå lägre än idag och dels genom att stödmuren finns.
• – Från gamla stationsområdet och söderut är det tänkt att vara ett bullerplank med H = 1,2 m, detta då berörda hus här ligger längre från järnvägen än längre norrut.
• – Bullerplanken skall utföras i trä.
• – Bullerplank av plast klarar inte Boverkets och Naturvårdsverkets krav. Enl. BV’s representant AK har allt noggrant provats ur miljöhänseende och beräkningarna visar att man inte klarar uppställda gränsvärden och krav.
• – AK påpekade också att det hos ett antal husägare i Skälderviken skall utföras bullerdämpande åtgärder genom t.ex. i form av fönsterbyte, för att innehålla Boverkets krav på maximal bullergräns.

Bullerplanket gav upphov till en lång, stark och känsloladdad diskussion där många yttrade sig.

• – ”Hellre inget bullerskydd än ett av trä”.
• – Passagerartågen bullrar inte mycket. Det är godstågen som är ”de stora bovarna” när det gäller bullret.
• – Kan man inte få fart på byggandet av det diskuterade godsspåret öster om staden så man blir av med största delen av bullret?
• – BV’s bullerberäkningar baseras på en utredning av Ingmarsson (?). Denna utredning har bra många år på nacken och det kan idag därför ifrågasättas hur relevant den egentligen är nu mot bakgrund av bl.a. ny teknik.

På en fråga sade AK att situationen i Skälderviken är inte unik. På de flesta platser i Sverige där BV bygger nya järnvägar finns motsvarande frågor.

3. Torget

Anna Thott (AT) redogjorde för det förslag som tagits fram för att ge Torget ett nytt ansikte. Man hade vid utarbetande av förslaget försökt att ta hänsyn till de synpunkter som framkom vid mötet med Skälderviksborna i februari.

3.1. Allmänt

• – Helst skulle man vilja ta med så mycket som möjligt av synpunkterna från februarimötet, men man hade två viktiga faktorer att ta hänsyn till:

a)  Investeringskostnaden vid anläggandet

b)  den framtida Skötselkostnaden

• – Av kostnadsskäl hade man slopat möjliga aktiviteter (klätterställningar, boulebana etc.) på ytan och föreslår att dessa läggs till den nya parken på Lövängen.
• – Man har arbetat efter att få mindre asfalt och mera gröna ytor än idag.
• – Man eftersträvar att få sittplatser nära affärens entré. Där är även tänkt att placera skulpturen Rebus.
• – Utsikt mot havet är något man har eftersträvat. Här är det tänkt att bänkarna skall ha ryggstöd och vara vända mot havet.

3.2. Träd och växter.

• – Träden skall vara silverlind. De har en pyramidform, kan bli 12-15 m höga och skall ej klippas. Under lindarna skall det planteras rosor (ännu ej helt klart vilken sort) så man får en ”vägg” mot bl.a. Vallhalls-vägen.
• – AT gick igenom vilka växter man i nuläget har föreslagit att placera ut. Bl.a. vill man ha in ett par prydnadsbuskar som blommar på bar kvist. Under tallen är det tänkt att placera näva, dock ej vintergrön.
• – ”Trampstenen” på gräsmattan är tänkt att fungera som et ”VÄLKONMMEN IN” i parken.

3.3. Parkeringar

• – Det finns ett beräknat behov av 35 P-platser på Torget och kring ICA-Källan. Förslaget ger 19 platser vid Källan och 18 på Torget, så det kravet klarar man.
• – Handikapp-P är tänkt nära ingången till Källan (med infart från Torggatan).

Synpunkt från en i församlingen: blir det inte svårt att hitta dit när det blir i stort sett den enda P-plats för allmänheten med infart från Torggatan? (P-platserna längs Torggatan är i övrigt  i stort sett tänkt för Källans personal)

AT pekade på att lägger man denna P-plats där de andra P-platserna är tänkta att ligga, så tar den ett utrymme som kommer att ”stjäla” utrymmet för två normala platser.

• – Den föreslagna ytan kring tallen kan ej göras mindre genom att t.ex. göra cykel-P där, då dör troligtvis tallen.

3.4. Övrigt

• – Man tittar på möjligheten att få in vatten på Torget, antingen vid Rebus eller vid pumpen.
• – Att flytta anslagstavlan till Källan ansåg AT vara en bra idé.
• – Eluttag på Torget hade man ej beaktat. Detta skall man titta på.
• – Granens placering beror på att man måste komma till med kranbil.
• – Man efterlyste flera klätterställningar för barn än den inplanerade.

På en fråga om tidsaspekten så svarade AT att arbetet troligen sker mot slutet av året. Innan arbetet med Torget kan starta, är det en ledning som först skall dras fram längs Valhallsvägen.

Betr. kostnadsramen, svarade Birgander att det var avsatt kr 500.000 till torgets utformning.

Under diskussionen om Gamla hamnen (pkt 4) föreslog en mötesdeltagare att den gamla gatubelysningen vid minnesmärket i Gamla hamnen hellre borde flyttas till Torget.

Anm: bör meddelas till de som planerar utseendet av Torget? 

AT gick så igenom Byalagets synpunkter enligt följande lista:

Torget i Skälderviken
till mötet 2009-06-03
 

Vi avslutade mötet den 21 januari med att säga att ”Det här kan bli hur bra som helst”.
Det gäller fortfarande!
Vi tycker att det mesta är bra eller mycket bra, men vill ändå driva en del av våra gamla tankar.

 

 

Vi ville behålla karaktären av torg. Det känns som mycket park.

Avsikten med parkkaraktären har varit att lätta upp intrycket av det hela.

 

Gångtrafiken från Valhallsvägen till ICA Källan borde lockas in på ”Torget” redan vid hörnen, Torgvägen, Källvägen.

Man har tänkt på detta och kommer att fundera vidare kring frågan.

 

Med utgångspunkt från tidigare ställningstagande har styrelsen i Skeldervikens Byalag följande synpunkter och frågor:

 

1.    Höja Torgvägen framför Torgvägen 1 och låta torget gå i plan ända fram till fastigheten Torgvägen 1. Som en lång vägbula med mjuka anslutningar till Valhallsvägen och resten av Torgvägen.
En sådan vägbula blir för dyr med de kostnadsramar man har. Gör man detta, blir det mindre pengar över till själva torget.
Tillsvidare ingen annan inskränkning av trafiken.
Förslaget innebär inga inskränkningar.
Möjlighet att stänga av vid arrangemang på torget.
Denna möjligheten finns så som utformningen är tänkt.

Hur har förslaget utretts och prövats?

2.    Hög plantering längs Valhallsvägen, ”Grön vägg”, så att de blir ett skydd mot vind och ljud.
Under lindarna är det tänkt att plantera någon form av ros.

3.    Lindarna längs Källvägen och Torgvägen bevaras, om möjligt.
De mår inte bra idag, så det är billigare och lättare att byta träd.
Nyplantering av lindar på bägge sidor om Källan (fortsättning av befintlig enkelallé).
Detta går inte pga P-platserna.

4.    Ny minipark som flyter samman med resten av torget. Växtmaterial: Småträd, buskar och perenner.
Gärna nivåskillnader i planteringarna.
Skötselkostnaderna blir höga.
Vatten kan vara trevligt.
Hoppas detta går att ordna vid rebus eller vid pumpen.

Nivåskillnader i planteringarna och vatten.
Hur har förslaget utretts och prövats?

5.    Planera var en tillfällig scen kan sätta upp och förbereda med t.ex. eluttag.
Möjligheten finns genom att stänga av Källvägen och placera scenen där. 

Eluttag vid julgranen och i skiljet mellan parkeringen och stora ytan vid Valhallsvägen.
Detta har man inte tänkt på, men kommer att arbeta vidare med.

6.    Disponera torget så att möjlighet finns för torghandel och loppmarknad.
Ja, den möjligheten finns där P-platserna är tänkt anlagda.

Vi tror inte på parkeringen som ”Aktivitetsyta” utan räknar med att kunna använda.  OK.

Vi accepterar gräs på stora ytan vid Valhallsvägen men tycker att ”trippsten” är mer hinder än nytta. 

7.    Bygga in fasta aktivitetsmöjligheter som t.ex. schack, Boul.
Anser att det inte finns plats till allt detta, utan föreslår att aktiviteter läggs till Lövängen.

8.    Bänkar på lämpliga ställen.

Den halvrunda bänken flyttas diameralt i stora ovalen (med ryggstödet mot Torgvägen).
Bänken, som den är ritad, är tänkt så att folk skall sitta och se ut mot havet.

9.    Ta upp eventuella nivåskillnader på gångar med slänter, inga trappsteg.  Ja.          

10. Tallen kvar, om möjligt.  Ja.

11. ”Pumpen” bevaras, gärna med ett arrangemang med sten och växter.  Ja.

12. Parkeringsplatser på torget längs med Källvägen. Parkeringen matas från torgsidan.
2-3 infarter till parkeringen. Helst 25 – 30 platser utöver Källans nuvarande.
Man har totalt planerat in 37 P-platser; det skall räcka enl. de normer som gäller.

13. Asfalt på parkeringsytorna.  Ja.
Gärna gatsten och betongplattor på andra ytor och gångstråk.  Ja.
Beakta handikappaspekten vid materialval och färgval.
Tar det till sig (jättebra synpunkt!).

14. Belysning. Gärna fler och svaga gatlyktor än få och starka.
Har ej tittat på detta ännu. Tar det till sig.

Hur har förslaget utretts och prövats?

15. Anslagstavlan placeras på gångstråket närmare Källan. Belyses.

Anslagstavlan kan sättas på väggen vid sidan om brevlådan.
Det går mycket väl att sätta tavlan där. Bra idé.

 

För övrigt:

Var tog idén om en lång vägbula på Valhallsvägen av?
Det är de begränsade ekonomiska resurser man har som gör att detta inte kan utföras.

Vi får också vara sparsamma med vägbulor med hänsyn till busstrafiken.

2009-05-27
Styrelsen i Skeldervikens Byalag

 

4. Gamla hamnen

Byalaget önskade höra mötesdeltagarnas åsikt om hur området vid gamla hamnen skall se ut, t.ex.:

 

• – Skall det göras något för att få biltrafiken till området att ske enl. uppsatta skyltar?
• – Området är skräpigt, vresrosorna måste tuktas och hållas efter
• – ”Groparna” skulle kanske tas fram (nu till stor del övervuxna av rosor)
• – Vad skall man göra med minnesmärket?

4.1. Biltrafiken

Störst diskussion blev det kring biltrafik till gamla hamnområdet.

Stänga av eller inte? / Inte biltrafik alls? / Tillstånd för de som hade stugor etc. i området?

I övrigt påpekades det att från isättningsplatsen för båtar och norrut är det gott om utrymme på höger sidan för parkering, något som bl.a. utnyttjas vid segeltävlingar.

Ett alternativ för parkering om man tillåter biltrafik för t.ex. badande vid ”Hunnabadet”?

Det verkade dock som de flesta ville ha någon form av trafikbegränsning. Flera förslag kom, t.ex. att sätta upp skylt med förbjuden biltrafik och under det en skylt med ”gäller ej behörig trafik”. Med behörig trafik kunde då menas de som t.ex. hade stugor vid hamnen.

4.1. Minnesmärket

Det var äldre i Skälderviken som en gång gjorde det i ordning.

Den allmänna uppfattningen var att det ser bedrövligt ut. Bör ses över. Men ingen tycktes ha intresse och lust till det?

En mötesdeltagare föreslog att den gamla gatubelysningen borde flyttas till Torget och tas till vara på en plats där den bättre passar in.

4.2. Övrigt

I övrigt kom det fram en hel del värdefulla synpunkter, t.ex.:

• – Planket: det har en viktig funktion från strandlinjen och innåt så sanden där inte blåser ned i ån.

Behåll därför planket här och tag bort resten av det!

• – Landgång/-ar ut till ”Hunnabadet”?
• – Cykelparkeringsplats?
• – Bottengarnspålar tillhör någon i Höganäs. Osannolikt att vederbörande kommer att transportera bort dessa.
• – Sprängstenen bör tas bort och läggas till piren.
• – Gör en plats med bänkar.
• – Var rädd om vegetationen så det ej blir sandflykt!

5. Nytt dagis i Skälderviken

Vid mötets slut tog en mamma upp BUN’s förslag till nytt dagis i Skälderviken. Hon påpekade att det var ca 70 dagisbarn som inte hade någon fast plats under dagarna, så behovet av nytt dagis helt klart fanns där. Hon frågade hur Byalagets styrelse kunde vara emot att ett sådant byggdes vid korsningen Bjärevägen-Bjällerödsvägen. Denna placering var enl. hennes mening den bästa.

Byalaget svarade att en tidligare enkeät bland befolkningen i Skälderviken och ett enhälligt beslut på sista årsmötet, klart visade att Skälderviks-borna önskade ingen ytterligare bebyggelse i Valhallsskogen. Det var detta som är rättesnöret för styrelsens arbete i denna fråga. Styrelsen kan inte agera mot ett enhälligt beslut på årsmötet.

Byalaget hänvisade även till att styrelsen hade pekat på en möjlig placering vid Errarps skola eller i Stenelids-området.

Placeringen vid Errarps skola ansågs dock av vissa ej vara bra då man där blandar större och mindre barn.

En placering i Stenelidsområdet ansågs ta aldeles för lång tid innan ett dagis finns på plats. ”Det är nu man behöver ett nytt dagis”.

Mötesledare                                                                                              Vid protokollet
Lars Flodmark                                                                                         Lars Stavehaug